Men tänk på barnen! Del 1

Många undrar och en del utbrister ”Men tänk på barnen!” när en berättar om polyamori, flersamhet. Och jag har tänkt på barnen. Frågat dem som redan har barn och tänker skaffa barn. Hur påverkas barnen av flersamhet? De mest uppenbara sakerna är att det ofta blir fler vuxna som bryr sig om barnen… och det har jag uppfattat som att barn mår bra av. Däremot blir det kanske lite svårare att komma undan med hyss, när så många ser en -det anser i alla fall de barn som har intervjuats i den här amerikanska artikeln:

I slutänden handlar det nog faktiskt inte så mycket om hur många eller få föräldrar/vuxna som finns i barnets närhet. Det handlar mest troligt i grunden om att skapa en trygg och kärleksfull miljö, där barnet får det det behöver. Och det kan en göra med alltifrån en till många närvarande vuxna. Det handlar mer om hur en genomför det än om hur ens familj ser ut.

Äktenskap mindre viktigt än juridiska rättigheter

Tankar som väckts av debatten om sk månggifte, även mindre känt som antalsneutral samlevnadslagstiftning:

Jag bryr mig egentligen inte så mycket om äktenskap, i en religiös bemärkelse. Det viktiga för mig, är juridiska rättigheter. Jag vill ha samma skydd av lagen, och skyldigheter, som monogama har genom äktenskap och sambolag. Jag är skyddslös och utlämnad åt godtycke, så länge som vi inte har en antalsneutral samlevnadslagstiftning.

Jag vill även att barn ska ha rätt till alla sina föräldrar. I dagsläget är det bara två av föräldrarna som kan få juridiskt skydd för sitt föräldraskap. Vid en tvist skulle en eller flera stå helt rättslösa. Barnet skulle kunna förlora en av sina föräldrar, om de vuxna i familjen inte längre kan samsas. Och vid ett katastrofscenario, där de biologiska föräldrarna dör, skulle tex den tredje föräldern och barnet mycket väl kunna komma att slitas ifrån varandra av socialtjänsten. Barnet och den faktiska föräldern erkänns ju inte enligt lagen som det de är.

Jag tänker på alla dessa styvföräldrar, som i praktiken är föräldrar till sina partners barn men som inte har någon juridisk rätt att behålla föräldra-barn-relationen om vuxenrelationen tar slut. Där har vi en mycket vanlig familjekonstellation, som skulle kunna ha glädje av att fler än två vårdnadshavare vore tillåtna. Tänk att kunna skriva på ett papper, som gör en tredje och kanske fjärde person till ett barns förälder! Kanske har både pappa och mamma hittat nya, bra partners som funkar som föräldrar åt barnet. Det skulle skapa en större trygghet för barnet, och de faktiska föräldrarna, att veta att föräldra-barn-relationen finns kvar även om vuxenrelationen spricker.